6 intressanta teorier om gruppsykologi

Författat av:

6 intressanta teorier om gruppsykologi

En stor del av våra liv spenderar vi i grupper tillsammans med andra människor. Vi skapar grupper för att umgås, tjäna pengar, spela musik och studera. Trots att vi bildar grupper av så olika anledningar fungerar många av dem på liknande sätt, mycket tack vare gruppsykologi – psykologiska teorier om hur vi människor agerar i grupper med andra människor.

Här är 6 intressanta teorier om hur gruppmentalitet och gruppsykologi fungerar och förändrar vårt sätt att agera.

Människor älskar att bilda grupper med varandra

Vi människor har ett väldigt stort behov av att skapa och gå med i grupper tillsammans med andra människor. Att vara i en grupp men människor är viktigt för vår överlevnad på många sätt, men det skapar också vår egna sociala identitet som ligger till grund för vår egen självbild. Att vara i en grupp med andra människor hjälper dig att få reda på mer om dig själv.

Hur lätt vi människor har för att skapa grupper demonstrerades av Tajfel et al. (1971) I den så kallade ‘minimal groups paradigm‘. I deras studie hade de en stor grupp med män. Forskarna gav männen en aning om att de skulle bli indelade i två grupper. Trots att männen inte kände varandra eller viste varför de skulle bli indelade i grupper började de instinktivt att dela in sig själva i två grupper. Studien visar att på att vi människor inte behöver någon egentlig anledning till att skapa grupper där vi känner oss hemma, vi gör det oavsett.

Antagningskrav gör att vi uppskattar medlemskapet mer

De flesta grupper i vårat samhälle släpper inte bara in medlemmar hur som helst, någon form av intagningskrav brukar finnas. Ibland handlar det om en medlemsavgift, ett teoretiskt prov eller ett fysiskt prov.

Aronson och Mills (1959) testade effekterna av olika intagningsprov på en grupp kvinnor som fick veta att de var aspiranter till en studiegrupp på universitetet. Hälften av kvinnorna fick i uppgift att en och en läsa bitar ur sexnovell högt för de som redan var medlemmar i studiegruppen, annars skulle de bli nekade medlemskap. Den andra hälften av kvinnorna blev bara invalda i studiegruppen utan något speciellt intagningskrav. Efteråt visade det sig att kvinnorna som fick i uppgift att läsa den genanta historien värdesatte sitt medlemskap högre än de kvinnor som bara fick gå med, de var också mer positiva till gruppen i allmänhet. Slutsatsen blev att vi människor värdesätter vårt medlemskap i gruppen högre om vi får kämpa eller klara av något för att ingå i den.

Gruppnormer och gruppmentalitet

Efter att vi blivit antagna till en grupp känner vi av såkallade gruppnormer, de accepterade regler och beteenden som finns i gruppen. Vi människor är enormt känsliga för gruppnormer, vi gör nästan vad som helst för att inte bryta mot dem. Bryter vi emot de regler och normer som finns i vår grupp står vi ensamma och är alltså inte medlemmar i gruppen längre, vilket är en enormt jobbig känsla för många av oss. Viljan att passa in i en grupp kan till och med gå så långt att vi väljer bort vår egna personlighet för att passa in bättre, vi kväver våra egna tankar och viljor för att inte stå ut.

Ett av de mest kända experimenten som styrker detta gjordes av Asch (1951). Experimentet gick ut på att forskarna visade upp en tavla med 5 raka linjer för 4 försökspersoner som var och en skulle säga vilken linje som var längst. 3 av försökspersonerna hade fått som order att säga att linje 3 var den längsta, trots att linje 4 var klart längst. Experimentet började och var och en av de tre personerna sa att linje 3 var längst och när det var den sista personens tur sa även han att linje 3 var längst, trots att han tydligt såg att linje 4 var mycket längre. Experimentet upprepades på nytt med en ny tavla och resultatet blev det samma. Den personen som inte hade fått i uppgift att säga att linje 3 var längst sa det i alla fall, bara för att inte stå ut i gruppen med människor. Många av oss tänker att ”så många människor kan inte ha fel, det måste vara jag som har fel”, men något blir tyvärr inte sanning bara för att många människor säger att det är sant.

gruppspykologi

Gruppspykologi

Gruppsykologi och roller

Grupper har som sagt normer och regler som alla bör följa, men det finns också olika roller i grupper och med varje roll följer olika regler. Det mest kända experimentet som understryker hur viktigt det är med olika roller i en grupp är det så kalla de Stanford Prison Experiment.

Psykologer satte unga män i ett konstruerat fängelse där några av männen blev fångar och de andra blev fångvaktare. Experimentet skulle ta 14 dagar att genomföra men fick avbrytas efter endast 6 dagar eftersom vissa av männen hade allt för lätt för att gå in i sina roller som fånge eller fångvaktare. Vissa av männen blev emotionellt störda efter experimentet som avbröts och sedan blev en sötsur läxa för gruppsykologin som vetenskap.

Hur skapas den bästa gruppledaren?

Att vara ledare i en grupp med människor innebär ofta hög status då många ser upp till ledaren, vem var kommer ledare ifrån? Kan man bara sätta in en ledare i en grupp med människor hur som helst? Kan man lyfta in en person som varit en bra chef på en arbetsplats till en ny arbetsplats och förvänta sig goda resultat? Svaret på de frågorna är faktiskt nej.

En studie av Merei (1949) visade att ledare måste komma ifrån gruppen med medlemmar för att bli framgångsrik och respekterad. En bra ledare är en person som själv agerat som medlem och sedan långsamt klättrat upp i rollerna för att tillslut bli gruppens ledare. Vi vill att en ledare ska vara en av oss, inte en utomstående främling. Oftast skapas en bra gruppledare av en gruppmedlem som följt gruppens normer och bidragit med nya bra idéer som gagnat gruppen som helhet. På så vis skapas ett förtroende för gruppmedlemmen som sedan kan leda.

Rykten och skvaller i gruppdynamik

Information, rykten och skvaller finns i alla grupper med människor. Rykten och skvaller färdas med en enorm hastighet vilket inte är så konstigt, alla människor gillar lite skvaller då och då, men kan man lita på det som sägs? Ska man lyssna på skvaller i grupper?

Simmons (1985) gjorde beräkningar på olika arbetsplatser och kom fram till att ungefär 80% av det som skvallrades om hade någon form av sanning i sig. Självklart försvann en hel del viktiga detaljer i skvallret, men 80% var ändå överraskande mycket enligt Simmons själv. Huruvida du bör lyssna på skvaller är upp till dig, ibland är de små detaljerna i ett sammanhang de avgörande.

Sådär ja, det var lite teorier om gruppsykologi! Ämnet gruppsykologi är något som verkligen fångar mitt intresse, speciellt normer och regler i grupper och hur vi gör vad som helst för att inte bryta dem. Eftersom du har kommit ända hit ner i artikeln tycker jag att du kan gå ännu lite längre ner och trycka på den blå Like-knappen och gilla inlägget på Facebook som alla andra redan gjort! ;-)

5

Författat av

Är grundare av Må-Bättre.se och en av skribenterna på Må-Bättreredaktionen. Har under större delen av sitt liv verkat som chefsinstruktör inom Svenska Riksidrottsförbundet och Svenska Budo- och Kampsportsförbundet. Såhär tänker han själv om webplatsen: "Må-Bättre.se ska verka för att avdramatisera välmående och hälsa. Oftast behövs så lite för att må så mycket bättre och jag hoppas att inläggen vi publicerar här får våra besökare att inse att de själva är i kontroll över sitt liv och välmående. Oavsett vilken ålder man är i och hur stadgat ens liv är finns det alltid möjlighet till att öka välbefinnandet utan att kasta om tillvaron. Jag hoppas att vår webbplats blir ett naturligt stopp för våra besökare kring lunch- och fikaraster"

Kommentarer

  1. UnderbaraJag  maj 9, 2013

    Intressant! speciellt det där om ledare.. vi har en ny chef på mitt jobb som de bara flyttat till oss från en annan enhet.. funkar inte bra kan jag säga!

    • Sara påsrång  maj 9, 2013

      Har råkat ut för samma på en arbetsplats som jag inte är kvar på längre.. bara att vår chef blev inte förflyttad :P

  2. Riseandshine  maj 9, 2013

    Såg faktiskt på tv om det där i fängelset.. skrämmande :-S Bra skrivet som vanligt

  3. André  januari 26, 2015

    En bra Chef växer inte på träd, anledningen är ofta att de som söker sig till ledarroller gör det av fel anledning. De bästa cheferna har växt i gruppen och blivit utvalda, istället för att fjäska sig uppåt i hierarkin.

  4. Helena  oktober 28, 2015

    Mycket intressant läsning. Det du skrev om en bra ledare stämmer helt korrekt! Kommer fortsätta läsa på din sida vad du skriver. Tack för du delade med dig !

You must be logged in to post a comment.